PAS, Parental Alienation Syndrom, är inte ännu riktigt accepterat i Sverige och i svenska domstolar. Tyvärr utsätts dock många barn för en massiv påtryckning från en förälder, där det handlar om att smutskasta och nedgöra den andra föräldern så mycket som möjligt genom nedsättande kommentarer och lögner. Det är ofta svårt att försvara dig som förälder mot sådana uppenbara lögner, men för ett barn som dagligen utsätts för denna manipulation blir till slut lögnerna till verklighet och de kan tyvärr ge bestående skador för barnet för resten av dess liv. Det är fruktansvärt när en förälder agerar enbart i egenintresse och när resultatet blir ett barn som drabbas och skadas för livet.
Jag vet inte vilken lycka och tillfredsställelse det ger Vids pappa, att han förnekar mig all kontakt med vårt gemensamma barn och att han ger Vid en alltmer falsk och lögnaktig bild av mig, Vids mamma. Det är så ofattbart grymt och sorgligt, och framförallt så fruktansvärt onödigt. Hur länge ska det här behöva pågå? Hur länge ska Vid behöva lida för hans pappas vilja och önskan att skada och såra mig? Kan man inte som vuxen och förälder se förbi sin egen hämndlystnad och bitterhet? Måste man låta sitt eget barn vara den som får ta konsekvenserna? Jag vet t ex att Vids pappa just nu skyller på mig, att det är mitt fel att han är efterlyst och inte kan resa fritt utom Bosniens gränser. Och han intalar Vid och även sin familj just detta. Men ingen har tvingat Vids pappa att resa från Sverige och att ta med sig vårt gemensamma barn, och kvarhålla honom i Republika Srpska, där han nu varit i snart 3 år. Det var hans eget helt vansinniga och ödesdigra beslut. Om Vid hade varit kvar här i Sverige, hade han haft kontakt med båda sina föräldrar, alla sina mor- och farföräldrar och fått vara en helt vanlig kille, precis om alla andra barn, och precis som alla barn har rätt till.
Min förhoppning och önskan som förälder är att min son ska växa upp till en trygg, kärleksfull och klok man. Det gör mig ont att jag inte tillåts få vara del av min sons uppväxt, att jag inte får vara med och stötta honom och hjälpa honom genom hela hans uppväxt. Som en kvinna och en mamma vill jag ju speciellt att han ska bli en jämlik man, en man som värderar kvinnor och män lika, en inkännande person som inte dömer människor utifrån dess könstillhörighet. Att jag förnekas detta av min sons pappa, just för att jag är mamma, är en helt absurd situation. När blev vi människor så själviska? Hur kan vi anse oss själva vara gott nog?
Nino, Vid behöver både sin mamma och sin pappa.
Och jag tror att alla håller med om just detta. Att barn behöver både sin mamma och sin pappa.
Titta på dessa videoklipp som handlar om parental alienation. Och låt oss göra allt för att föräldrar som utsätter sina barn för denna typ av påtryckning, tar sitt förnuft till fånga, vaknar upp och inser att deras barn är viktigare än deras egna behov och hämndlystnad.
Ska kommentera, fast kanske inte på det sätt du önskar. Har själv blivit anklagad av soc för att ha PAS:at mitt barn, när konflikten mellan mig och pappa har handlat om att han vägrat gå med på samarbete för barnets skull vid familjerätten – något jag krävt för att barnet berättat att pappa gjort en dumhet vid umgänget. Syftet var uttalat att vi måste samarbeta för att kunna komma överens om hur saker skulle hanteras. Det hade inget att göra med att hindra barnet från att älska pappa – barnet älskar pappa oavsett vad jag säger eller gör, det är så med barn, de älskar ovillkorligt.
Jag fick tyvärr nobben av pappa när jag bad om frivilligt samarbete, och när jag drog in umgänget en tid var det för att försöka tvinga honom att samarbeta, men det var mer legitimt att beskylla mig för att PAS:a än att offra några kronor på bensin och anstränga sig för att komma överens om hur barnets umgänge med pappa skulle vara. Det är att sätta vuxenbehoven före barnets behov, och, och ja, jag är en aning bitter för det, för det är tusan att man ens ska ha rätt att vägra samarbete när det gäller barnen – det borde vara straffbart! Man borde kunna dömas till samarbetssamtal, banne mig, likaväl som man kan dömas till fängelse eller böter när man begår brott. Och det är inte en OK användning av PAS-teorin att slänga det åt alla håll så fort det finns konflikter mellan föräldrar, så det begreppet missbrukas en hel del tycker jag.